Tuesday 29 March 2011

Ett hav av välvilliga datanördar

Vi utsattes för dataintrång igår! Det var min sambo som satt vid datorn när en popup-ballong från fältet nere till höger (dvs där antivirusprogram o säkerhetsprogram finns!) dök upp och sa att hen hade fått virus, klicka på ballongen för att fixa det! Tony klickade och ett program som hette MS Removal Tool dök upp. Det startade en scan av datorn och hittade inte mindre än 38 farliga säkerhetsrisker!! <:-I "För att gå vidare behöver du skaffa en prenumeration. Köp nu så tar vi bort de farliga virusarna."

Tony sa efteråt att om hen hade haft ett kreditkort som funkade på internet så KANSKE hen hade gått i fällan... men som tur var så frågade hen i stället mig. Eftersom det är jag som sköter datorn blev jag genast misstänksam; Jag hade nämligen inget minne av det här programmet sen förut!... Men det såg väldigt vänligt och seriöst ut! Jag körde en scan med mitt vanliga antivirusprogram och det hittade ingenting!.. :-? Å andra sidan fanns det en liten ballong som sa att en fil till det programmet var korrupt, så det kanske var därför...?? Den lilla skölden som ska tala om om datorn är skyddad eller inte var röd, men när jag klickade på den kom inte Security Center upp som det brukar. Jag försökte öppna det från kontrollpanelen men det gick inte heller!... *spänningsmusik allt högre i bakgrunden*

Så nu visste jag att jag var i trubbel! Fler och fler saker i datorn funkade inte som de skulle. Och hela tiden poppade ballonger upp om 38 risker. Jag kollade priserna på det där nya vänliga programmet och hade jag inte varit så väldigt fattig hade jag kanske också varit frestad... Men nu gjorde jag i stället det enda rätta: Jag googlade! Och det blev vår räddning.


Visste ni det? Att det finns ett hav av välvilliga datanördar där ute, som inte verkar göra annat än att försöka hjälpa oss andra, mindre insatta, med våra dataproblem? Gratis! I det här fallet hittade jag strax till den här sidan, som beskrev för mig precis vilka symptom jag haft, inklusive en bild av programmets scanningresultat med de 38 riskerna! Den förklarade för mig att MS Removal Tool var själva viruset, och de arma stackare som lämnade sina kreditkortsuppgifter till dem blev genast utsatta för kreditkortsbedrägeri. Sen berättade den för mig, omsorgsfullt och pedagogiskt, precis hur jag skulle bli av med inkräktaren, och hänvisade till flera gratis program som kunde fixa det. Jag är ju inte dummare än att jag tvekade ännu en gång... men bestämde mig sen för att lita på den okända datanörden och ladda hem ett av de gratis programmen. Och vips så var min dator frisk som en nötkärna igen!! :)

Ingenting kan stoppa denna gräsrotsrörelse! Vilket dataproblem du än har, googla och förmodligen hittar du pedagogiska instruktioner, instruktionsvideor och gratis opensource-program som fixar det. Får du ett underligt e-mail, googla och du hittar hoax-varningar som förklarar e-mailets historia och vad i det som är sanna påståenden eller helt omöjliga och falska påståenden. Jag rekommenderar verkligen alla som inte själva är dataingenjörar att prova denna nya värld!


Och lite grann för det mina tankar till det där med läkemedelsindustrin... För kanske är det sant att ingen skulle ta fram de verkligt nyttiga och bra läkemedlen om vi inte tillät framtagarna att ta patent och tjäna sjukt med pengar på det, så att Afrika t ex blir utan AIDS-mediciner... Men kanske är det inte det. Kanske skulle välvilliga människor utveckla läkemedlen ändå. Det funkar i alla fall mot datavirusarna...?

Monday 7 March 2011

Vad har hänt de unga gröna?

Vi har satt upp affischer på alla gymnasie- och högstadieskolor i kristinehamn om att anmäla intresse till Grön Ungdom som vi just ska starta, men ingen har svarat. Mp är nu tredje största partiet i landet (7.3 %) och som vanligt är vi särskilt stora bland ungdomar. Ändå är inte en enda en intresserad av Grön Ungdom i Kristinehamn?

Inte för att det jag nu kommer att skriva nödvändigtvis är anledningen, men...

...Jag kommer ihåg när jag själv lät mig värvas till miljöpartiet. Det var en solig dag inför valet 1998. Jag var på väg hem till mamma från universitetet och stötte på två som jag kände vid miljöpartiets valbord på stan. Den äldre av dem, som var några år äldre än jag själv, var mycket vältalig, mycket påläst, och väldigt, väldigt engagerad. Jag själv var mest "glatt cynisk"; debatterade emot det mesta och tyckte att politik var för blåögda imbeciller som inte förstått att världen var som den var för att den måste vara det, och det var därför det aldrig gjorde nån skillnad vem som vann!... Men killen stod sig ovanligt bra inför mina skeptiska argument, och egentligen hade jag hemligen haft hjärtat åt miljöpartiet sen många år tillbaka, och så kom det sig att jag lät mig övertalas.

Besegras! Fångas in... För visst var jag ganska nöjd när jag gick därifrån, men under några veckor efter det gick jag ändå och kände att jag skrivit kontrakt om min själ, och jag var inte helt säker på med vem! Jag var lite rädd att detta någon gång i framtiden skulle ligga mig i fatet, ungefär som jag sett hända för folk som varit med i kommunistiska grupper. Att någon gång skulle jag kanske vara precis på vippen att bli statsminister eller nåt, för ett helt annat parti, men då skulle nån liten journalist komma och gräva fram detta och säga: "Ahaaaaa! Du har varit med i terrororganisationen miljöpartiet! Vad ääär min människa för en människa egentligen?!". Och så skulle det inte hjälpa ett dugg om jag sa att det var ju faktiskt bara ett halvår, och jag var 20 år gammal och politiskt oerfaren, och jag VISSTE helt enkelt inte!!!... Jag skulle vara bränd.

Och känns det inte ännu mer så nu?... Vi har sett hur svenska medborgare fått sina ekonomiska tillgångar frysta, för att de haft samröre med organisationer som en utländsk nation kallat terrororganisationer, men som andra hävdat var en helt harmlös förening. Ingen fick ens ingå någon form av ekonomisk överenskommelse med dessa människor, eller ge dem några gåvor. Om detta åtlytts bokstavligt skulle det innebära svältdöden, men som tur är finns det alltså de som är olydiga...

Vi vet att någon numer läser våra mail och våra sms, lyssnar på våra telefonsamtal. Inte alla förstås, men några! Vi vet att våra inköp spåras genom vårt kreditkort, och vår internetaktivitet genom vårt ip-nummer. Vi ser titt som tätt hur en youtube-film har tagits bort av den ena eller andra anledningen, och vissa t ex Israel-kritiska filmer har uppmaningar som: "SE DEN FORT, INNAN DEN TAS BORT!" i sin presentation.

Och varför ska SJ veta mitt fullständiga namn när jag köper en biljett? Om jag skiter i det och skriver ett humbugnamn på biljetten, vad händer om jag åker dit? Får jag inte åka med längre då? Får jag böter? Blir jag en säkerhetsrisk och får gå till tågfinkan, vidare till polisstationen?



Jag var rädd för att bli stämplad och bränd redan 1998. Före Guantanamo, före FRA-lagen, före datalagringsdirektivet... Innan Greenpeace dömts efter terrorlagar för att ha hängt upp en banderoll... Redan då krävdes det energisk och mycket kompetent övertalning för att få mig att gå med i det parti jag redan i åratal tyckt mig sympatisera med (och som jag varit obrottsligt trogen sen dess)...

Jag är orolig för vad det här gör mot demokratin!