Thursday 7 April 2011

Från fattig till rik

När man handlar i affären finns det många saker man ska tänka på. Man ska kolla utgångsdatumet på mjölken och bakdatumet på brödet, så att man kan ta det färskaste. Man ska känna ordentligt på alla frukterna så det inte slinker med någon övermogen. Och så ska man handla i en affär med mycket extrapriser så det blir billigt!

När mjölken och köttet är på väg att gå ut enligt datumet säljer affären dem för halva priset. Det är bra, för om ingen köper varorna då så måste de ju slängas, och då får ju affären inga pengar alls för dem! En vinst för alla alltså. Men ändå slängs varje år 100 000 ton mat, värd 2 mdr kr, från svenska matbutiker...


Om vi skulle ta ett annat perspektiv på det hela. I det egna köket är det också mycket att tänka på! Om man har två mjölkpaket tar man ju t ex alltid det färskaste först. Eller vänta nu... Nej det gör man ju inte!... Man tar ju det äldsta först! Det vore ju väldigt slösigt att ta det färskaste först, och sen kanske det äldsta hinner gå ut innan man har druckit upp det, medan det andra blir urdrucket flera dagar innan det skulle gått ut!

Vad är det som är skillnaden? Om ett mjölkpaket i affären blivit kantstött men fortfarande är helt, då måste det slängas för det blir inte köpt. Om man kantstöter ett mjölkpaket hemma skulle ingen tänka på att slänga det!

Antagligen är det så enkelt som att man försöker hushålla med sina egna resurser. Hemma innebär det att slösa så lite som möjligt, men i affären innebär det att försöka få det bästa av det som finns. Man tänker sig att det är affären som måste betala för det som affären slänger, inte jag. Men i kemin fick vi lära oss att in = ut, dvs slå ihop alla inströmmar för sig och alla utströmmar för sig, av vad det än må vara, så ska du se att summorna blir lika stora, när systemet är i jämvikt. Få se nu, vilka pengar strömmar in till affären? Jo det är ju kundernas pengar när vi handlar. Och ut? Tja, hyra, el, kyl, frys, inköp av varor som ska säljas, och... förstås alla varor som kommer att slängas! De måste också köpas in! Men var ska de pengarna tas ifrån, när de inte säljs? Ja eftersom det bara finns en pengaström som går in i affären så måste alla pengar tas därifrån: Kunderna. Priserna anpassas helt enkelt så att de täcker alla utgifter. Det ÄR alltså vi som betalar för det kantstötta paketet som vi ratade! Tänk på DET nästa gång du handlar.


Nu har Coop börjat med ett återbäringssystem. Dra ditt Medmerakort och du får pengar tillbaka. Men vems pengar är det? Jo förstås kundernas pengar. Dessutom får du en högre procentsats tillbaka ju mer du handlar för!... Jag, min sambo och vårt lilla barn är så fattiga, så trots att vi handlar nästan uteslutande hos Coop kommer vi inte upp i 5% återbäring! För vi köper borlottibönor och inte oxfilé!... Så mina pengar ska alltså gå tillbaka till oss kunder, men mer till dem som är rikare än jag. Jag sponsrar deras oxfilé.

Bra Coop! Verkligt solidariskt av er!