Monday 9 January 2012

Skattemedel är väl inte vinst heller

Allt detta snack om huruvida man ska få ta ut vinster ur friskolor, och i så fall hur mycket och under vilka omständigheter... Jag tycker det är så konstigt! Det finns ju inte ens några vinster att ta ut! En skola producerar ju inte några ekonomiska värden!

Alltså, låt oss tala klarspråk om det här: Ett företag som producerar och säljer - säg - olivolja gör vinst om inkomsterna är större än utgifterna. Här kan man säga att vinstens storlek är ett mått på hur bra företaget är på att göra sitt jobb. Ju bättre olivolja de gör desto högre pris kan de ta för den. Ju mindre utgifter de har per mängd olivolja, desto effektivare kan man anta att de producerar sin olivolja. Även marknadsföring kan ju sägas vara något som ingår i jobbet, och ju bättre marknadsföring desto mer försäljning. Allt detta ger högre vinst. Allt i sin ordning.

Men en skola! Där funkar det ju helt annorlunda. Ju bättre skolan gör sitt jobb, desto mer kan barnen och ungdomarna när de går ut, och desto bättre rustade är de för livet i samhället. Men får skolföretaget mer inkomster för det? Nej, självklart inte! Skolföretaget får en viss skolpeng för varje barn som går igenom deras system, oavsett hur bra eller dåligt skolan utbildar barnen. Inkomsterna är alltså totalt frikopplade från verksamheten, med ett undantag: Marknadsföringen. Ju bättre skolan marknadsför sig, desto fler barn och desto mer pengar. Det är den enda del av verksamheten där skolföretaget har ett ekonomiskt incitament att göra bra ifrån sig.

Utgifterna däremot är desto lättare för skolföretaget att påverka. Enkelt kan det uttryckas: Ju mindre man gör, desto mindre kostar det, och desto högre vinst. Va bra! Vi har gett våra skolor ekonomiska incitament att göra så lite som möjligt för våra barn!...

I kommunala verksamheter (alltså inte företag) går det ofta helt annorlunda till. Där förhandlar man varje år om att få en viss summa skattepengar till sin verksamhet, och måste argumentera väl för vad de behövs till. Om man vid slutet av verksamhetsåret inte har använt upp alla pengarna går de tillbaka in i budgeten, och i regel får man mindre pengar nästa år. Ja? Man använde dem ju inte, så tydligen behövde man dem inte!...

Så borde det väl vara för friskolor också? De får ju också skattepengar av samhället för att utföra ett visst uppdrag, och om de inte har använt pengarna vid årets slut, då har de väl endera inte utfört uppdraget, eller också behövdes inte så mycket pengar för uppdraget! Pengar kvar i kassan för en verksamhet som inte får några inkomster från det de gör, men däremot utgifter, är ju inte ett tecken på ett väl utfört arbete, tvärt om! Tydligen hade de ju kunnat göra mer, men underlät att göra det!

Så låt bli att prata om "vinster i privata skolföretag", det förvirrar bara debatten. Det ger intrycket av att något som i själva verket är dåligt är något bra. Låt oss i stället kalla det för vad det är: "Kvarblivna, outnyttjade skattemedel".

Saturday 7 January 2012

Vet du vad pengar är?

Vet du egentligen hur pengar blir till? Hur görs pengar?

"De trycks av riksbanken", kanske du säger, och du har rätt till 2%. Ca två procent av alla världens pengar är fysiska pengar som trycks av riksbanker och centralbanker. Resten är elektroniska pengar; virtuella pengar så att säga, cyber-pengar! Vet du hur de blir till då?

Enkelt uttryckt, såhär: Du ansöker om kredit eller ett lån. Banken beviljar det, och skriver helt enkelt in summan på ditt konto, dvs på datorn. Vips, så finns pengarna, och går att handla med!

"Men motsvaras inte summan ändå av papperspengar och mynt i bankens kassavalv?", frågar du. Icke! Dvs, banken har en del av pengarna i fysisk form. Ytterligare en del "har de" i elektronisk form. Men lustigt nog får de, enligt svenska regler, låna ut 9 gånger mer pengar än vad de har!... Och så länge du bara betalar tillbaka pengarna till banken är ju ingen skada skedd...

Detta kallas "fraktionella reserver" ("fractional reserves" på engelska), dvs en fraktion, eller en bråkdel, av summan man lånar ut finns på riktigt.

Men antag att du använder de lånade pengarna till att, säg, köpa en soffa. Soffaffären sätter in pengarna på sin bank. Nu "har" soffaffärens bank de pengar som du lånat av din bank, men som din bank alltså inte egentligen hade mer än 1/9 av, och soffaffärens bank kan nu låna ut hela summan gånger nio! Osv, osv, osv. Och större och större niondelar blir det, och mer och mer pengar, utan att det någonstans efter vägen uppstått några fler tillgångar!...........

Och sålunda kommer det sig att de allra flesta "pengar" faktiskt inte finns på riktigt, utan är en skuld. Det är det som är svaret på denna texts rubrik. Pengar är skuld, och om alla skulder skulle betalas tillbaka skulle det alltså nästan inte finnas några pengar alls kvar i samhället. En annan lustig detalj att tänka på är att skulderna i regel ska betalas tillbaka med ränta. Dvs, du ska ge lite mer pengar tillbaka till banken än de låtsaspengar som de lånade ut till dig. Vart ska de pengarna komma ifrån? Tja, någonstans måste väl någon ta ett lån till, så att det uppstår lite mer pengar som på något vis hamnar i din ägo (kanske jobbar du i en soffaffär och får lön ifrån deras vinst?) och så ger du dem till din bank. Som nu kan låna ut ännu mer pengar, mot ännu mer ränta, så att ännu mer pengar måste uppstå.


Så nu frågar jag dig: Är det konstigt att ekonomier kollapsar? Kan man i evighet fortsätta att betala tillbaka skulder med mer och mer pengar som skapats genom nya skulder?

Se även filmen: Money as debt. Finns på Youtube.